Udden på udden

Efter många veckor av fotorelaterat arbete, men ändå inte landskapsfotografering, tillbringade jag lördagkväll på ett mycket trevligt ställe - på en udde på udden. Vattnet är lågt och jag kunde traska riktigt långt ut. Tror inte att jag varit så där långt ut tidigare faktiskt. Då ören här dyker under vattnet tittar den upp igen på Jurmo. Ganska snärtigt, tycker jag!

Jurmo nästa.

Täktom i horisonten.

Färger på Uddskatan

Traskade ut till Finlands sydspets med en god vän i dag. Vi promenixade i maklig takt och beundrade naturen tillika som vi pratade på och förbättrade en hel del olägenheter i världen. Naturen grönskar vackert just nu. Strandkålen, som sticker upp här och där på den steniga norra stranden, förvandlas från vinröd till grön. Lunden är lummig och grön. Till och med sjögräset längst ute på udden har en pigg grön färg. Nu, då vattnet ännu är kallt och väldigt klart, blir det en fin kontrast mellan de skimrande röda klipporna, det glittrande blåa havet och det intensivt gröna sjögräset. Fint fint fint!

Hade inte min kamera med, men extremt sällan går jag ut utan min mobil, som råkar ha en hyfsad kamera. Och visst stämmer det... Den bästa kameran är den man har med sig!

Ilsket väder

är bara så skönt ibland. Trivs i gråväder. Det blir nästan blåväder på bild.

Tjirppor på Uddskatan

Deltog i en "titta på och lär dig känna igen fåglar" -utflykt till Uddskatan ledd av sympatiska och mycket kunniga Dick Forsman för ett par dagar sedan. Jag är ingen heijare på fåglar precis, men nog intresserad av att lära mig lite mer om den. Speciellt skulle jag gärna känna igen lite flera än kråka, skata, mås och svan. Måsar finns det ju dessutom en hel massa olika och då är jag igen lite ut och flyga sas. I alla fall, traskade alltså ut till sydspetsen med ett glatt jäng fågelintresserade och lät mig upprepade gånger imponeras av Forsmans och också deltagarnas kunskap om tjirpporna. Jag tycker ju att det är helt otroligt att någon bara på basen av några pip kan säga vad det är för fågel som låter. Minns ju nog inte namnet på allt vi såg, men inspirerad blev jag. Vill nog lära mig mera om de där små, och ibland ganska stora, liven.

Utflykten var trevlig och lärorik. Rekommenderar den åt alla. Följande utflykt, med Forsman som guide, är 12.9.

Gruppen kollar på korpar. Forsman är den stiliga mannen klädd i brunt.

Före regnet

Jag gillar hur himlen och molnen ser ut just före regn. Jag gillar att vara ute i naturen just före regn. Jag gillar doften. Jag gillar färgerna. Jag gillar. Punkt.

En aprilkväll på Kråkudden. Precis före regnet.

Aurora Borealis

Senaste natt bjöd naturen oss på en riktig show. Man kunde njuta av riktigt fina norrsken, som man sällan ser här i södra Finland. De tre första bilderna är tagna vid HUS och den sista har jag tagit på min gård. Inte ens i min vildaste fantasi hade jag kunnat föreställa mig att jag skulle få uppleva norrsken hemma på gården. Vau!

I kväll...

efter X-Men Days of Future Past, som för övrigt var helt jättebra, såg Hangö-himlen finfin ut. Körde snabbt hem efter kameran, långkallingarna och pipon på, och så bar det av till HUS-stranden för att beundra naturens skådespel. Kallt, men fint.

Kråkudden

Sippor

i olika färger blev det en hel del av på helgen. Bilderna kan inte direkt kallas makrobilder, men närbilder är de väl nog.

London genom 50mm

Har tillbringat påsken hos min vän i London. Fotade endast med mitt 50mm objektiv fastskruvat på kameran. Några tankar om det hela nedan. Och naturligtvis bilder.

Har alltså tillbringat påsken + några extra dagar hos min vän i London. Tanken var att försöka hitta någon sorts naturmotiv, som alltså inte skulle vara sk. cityscapes, i storstaden. Att springa efter fina landskap i en storstad tillsammans med någon som inte är helt intresserad av fotografering är inte så där jättelätt, fast man kanske kunde tänka sig att det skulle vara det. Då jag insåg att det inte skulle bli något av min fenomenala plan tänkte jag om. Utöver min trotjänare Canon EF 24-105mm 1:4 L, som jag alltid har med mig, hade jag också packat ner mitt Canon EF 50mm 1:1,4. Jag vet inte vad det var, som gjorde att jag hade tagit det med mig, men vackert så. 50mm är ett objektiv, som jag av någon orsak sällan använder, trots att jag har haft ett i kit-bagen några år redan. Jag har inte heller riktigt förstått hypen kring det, speciellt bland med kvinnliga fotografer. Många nämner 50mm som sitt favorit objektiv, både för all-round och porträtt. Själv köpte jag 50mm för porträttfoto i naturligt ljus, men jag har liksom lite glömt bort det.

Men till saken. Min nya plan blev alltså att endast använda 50mm under vistelsen i London. Med handen på hjärtat kan jag säga att jag inte är helt nöjd med resultatet, men visst finns det vissa pärlor bland med. Jag försökte plåta lite allt möjligt för att se hur optiken fungerar och för att bli bekant med den.

För porträtt är objektivet utmärkt, kan inte annat säga. Tog en hel del spontana porträttbilder på min vän, som blev riktigt lyckade. Speciellt gillar jag det att man kan ställa in skärpedjupet riktigt riktigt litet och på så sätt få objektet, eller i det här fallet personen, att framträda på ett nästan orealistiskt sätt från bakgrunden. På bilden nedan är kamerans öppning 3,2. Med en ännu större öppning skulle bakgrunden ha suddats ut ännu mera, men min poäng framgår tydligt redan här. På bilden ses min vän Manju, eller egentligen på hennes alter ego Indian Tourist Lady, under en avslappnande promenad i Camden-trakten.

Indian Tourist Lady. 18.4.2014. Camden, London.

50mm ISO 640 F3,2 1/60s.

I London var det ordentlig vår. Grönt och fint. Sol och regn. Varmt och kallt. En stor del blommor var i full blom, bl.a. liten blåklocka. Jag passade på att knäppa lite bilder då solen tittade fram efter en regnig dag i Cherry Tree Woods, en liten trevlig park i East Finchley. Skärpedjupet är nästan det minsta möjliga och bilden blir ganska abstrakt, vilket jag gillar. Ljuset och färgerna i bilden tilltalar mig också. Att få fokuset rätt var ett litet projekt i sig. Jag gick ju inte ut enkom för att fota blåklockor och krypa omkring på marken för att få till en bra bild. Eftersom jag hade på mig mina granngula byxor påsken till ära valde jag att bara sticka ner kameran på blåklockshöjd i stället för att kasta mig ner på den våta och leriga marken. Därmed blev det också en hel del försök före jag träffade rätt.

Efter regn kommer sol. 20.4.2014. Cherry Tree Woods, East Finchley, London.

50mm ISO 400 F1,6 1/250s.

 Ljuset i Cherry Tree Woods var trevligt. De mörka regnmolnen hängde ännu kvar, men genom dem tittar solen, som håller på att gå ner, fram. Grönt och fuktigt. Därmed blev det också en helt traditionell landskapsbild.
Parken var nästan öde då jag kom dit eftersom det ännu regnade lite. Då regnet slutade ploppade det in människor i en jämn ström. För att få bilden nedan folktom fick jag vänta en god stund, men det lyckades till slut och resultatet blev rätt stämningsfullt.

Green Green Grass. 20.4.2014. Cherry Tree Woods, East Finchley, London.

50mm ISO 400 F8 1/200s.

Under promenaden hem från Camden gick vi på en bro över järnvägen. Jag fastnade för ljuset på skenorna och horisonten med sitt orange sken. Tog några bilder med och utan tåg, men den här blev min favorit. Tåget kommer in i bilden snett nerifrån och för blicken med sig till horisonten. Dessutom kan man se rörelse eftersom slutartiden inte var den snabbaste.

London Railway. 18.4.2014. Kentish Town, London.

50mm ISO 500 F8 1/60s.

Summa summarum kan jag väl säga att jag ännu behöver vänja mig vid mitt 50mm objektiv. Det känns mycket ovant att “skjuta” med fast optik, att inte kunna zooma, utan att i stället anpassa sig själv eller bilden enligt objektivet. Att använda fast brännvidd är ett helt annat sätt att fotografera och att se på saker och ting. I och för sig är det ju en utmaning, som jag är villig att ta mig an. Game on, säger jag.

En klar fördel med 50mm är vikten. Det väger ju nästan ingenting. Det gick finfint att bära omkring på kameran hela dagen och att ibland klämma ner den i min lilla Freitag axelväska. Nemas problemas. Min trotjänare väger en hel del mera, för att inte sedan tala om 70-200mm. Men det kanske vi tar en annan gång. Tack för idag.

Tjäder och skog

blev temat för veckoslutets närstudier i Brusaby. NaFo 4 startade på fredagen och pågick hela veckoslutet. Teori varvades med praktik och trevlig samvaro med likasinnade blivande naturfotografer. Gruppen hade den stora glädjen att få lyssna på den alltid lika sympatiska och otroligt skickliga fotografen Heikki Willamo, som dessutom bjöd på en hel del fantastiska bilder. Därtill gjordes ett studiebesök till fotografparet Ritva Kovalainen och Pekka Turunen i Labböle. De berättade om sina avslutade projekt och sina kommande, likväl som om sina karriärer och vad som är viktigt för dem. Vilket otroligt engagemang! Och vilka bilder!

Earth Hour 2014

BioFoto Finlands utställning i Hangö avslutades i går med att släcka belysningen, tända ljus och ficklampor, och hitta nya dimensioner i de utställda fotografierna.

English countryside...

On the Road

Corfe Castle

Jurassic Coast

Durdle Door

Jurassic Coast

Jurassic Coast

Blue Skies

Post Flooding

Dark Skies

White Horse of Osmington

Weymouth

Stonehenge

Stonehenge

Stonehenge

Countryside

Avebury

Avebury

Avebury Stone Circle

Avebury

Avebury

White Horse of Cherhill

Salisbury Cathedral