Soluppgång

För några dagar sedan tog jag mig själv i kragen och kravlade mig ur sängen i tid för att kolla på soluppgången. Eller egentligen inte själva soluppgången, snarare det mjuka fina ljuset i samband med att dagen gryr. Det hela kändes något segt ända tills jag kom ner till stranden. Spännande det där, hur det ändrar. Ens egen inställning och fiilis alltså. Trögt och besvärligt först, fast man innerst inne vet att det kommer att vara värt besväret, och så tar man en liten titt på det man släpade sig ut för och all tröghet, seghet och trötthet är som bortblåst. :-)